Piracy is Liberation inspiration/provocation blog

Ett steg närmare kulturell kollaps…
December 17, 2008
Ang pågående fildelningsdebatt i HD…

Precis som videon när den kom på 70-talet förstörde filmbranschen, precis som kassetten när den kom förstörde musikbranschen, så kommer nu fildelningen att förstöra all kulturproduktion. Det enda som kommer att finnas kvar är kultur som produceras för producentens egen skaparglädjes skull. Vad händer med den kommersiella kulturen om vinstintresset tas bort ur beräkningen? Tänk på allt fint som skulle försvinna.

Originaliteten kommer vi också att gå miste om när alla har fri tillgång till vad andra har gjort. Och tänk på allt skräp som kommer att flöda på fildelningsnätverken. Material som inte har prövats genom att behöva godkännas av de stora produktionsbolagen för att se om det är kommersiellt gångbart. Vanliga konsumenter, gratiskonsumenter dessutom, kommer att få avgöra på egen hand vad som är bra och dåligt. Vågar vi verkligen lita på deras omdöme?

Vågar vi dessutom lita på att behovet av kultur fortfarande är så stort att någon kommer att vara beredd att se till att dess kreatörer fortfarande har en försörjning? Vågar vi lita på att företag och/eller stat kan se sig ha ett tillräckligt intresse i att kultur fortsätter produceras?

Vi kan bara hoppas…

C'est Bon Artalogue 1: aceton (ch3coch3) 2003

Introduction:
konst under skalet

»aceton (ch3coch3)« berättar om när världen gick under. Det utställningen visar är bilderna från en värld utan återvändo. Det betyder inte nödvändigtvis att vi inte tror att det finns något hopp. Det betyder inte heller att vi ser undergången som någonting positivt. Eller tvärtom. Det är inte vår uppgift att berätta vad vår konst betyder. Vi har gjort bilderna, vi har satt dem i sekvens och sedan är det publikens uppgift att bestämma vad allt betyder. Det vi vill är att tränga in under skalet.

En av våra besökare på utställningen ville ha någonting lite mer positivt. Han var lärare och besökte utställningen med sin komvuxklass som bestod nästan helt och hållet av invandrare. Personer med olika bakgrund som av olika anledningar sett sig tvungna att lämna sina hem och flytta till Sverige. Han tänkte att det kanske inte var så bra om mörkret i vår utställning rörde upp gamla känslor hos dem. Det kunde bli jobbigt. Inte förrän i efterhand insåg jag att det han egentligen sa var att hans elever behövde skyddas från allt som kunde uppröra. Att det inte vore nyttigt att påminnas om någonting annat än det som är tryggt och säkert, menlöst och känslokallt.

Det är inte vad c’est bon går ut på. Hade vi varit ute efter det trygga och säkra hade vi inte gjort de serier vi gör. Vi vill uppröra. Vi vill väcka känslor, för vad är livet värt om man går genom det utan att känna? Vi är inte ute efter att vara kontroversiella för sakens skull, men vi drar oss inte för det om det är vad som krävs för att säga det vi vill. Vi är glada om någon blev påmind om någonting jobbigt när de såg våra bilder, för det betyder att vi har berört, det betyder att vi har någonting relevant att säga och det är vad konst går ut på.

Vi är inte nöjda förrän vi har kommit under ditt skal.

Mattias Elftorp Malmö den 16 juli 2003